Intet nytt i isfabriken.
Bilbranschen har historiskt varit innovativ och utmanat rådande konjunkturer med självförtroende och tillförsikt. Man har alltid sett till att göra bilköpet ekonomiskt möjligt för fler. Man har samtidigt byggt sin kategori och ofta skapat helt nya marknader. Från uppfinningar som leasingavtal till kreditkort. Smart.
Sen slutade dom plötsligt tänka nytt.
Av någon anledning ser bilköpet ut ungefär som det gjorde på sextiotalet. Samma grundläggande affärsmodell. Märkligt. En annan sak som slår mig när jag tittar på bilbranschen är de ganska konstiga system branschen byggt upp kring själva bilaffären. Exempelvis: Importören blidkar bilhandlare med subventionerad reklam. Förmodligen för att skapa lojalitet?
Det här borde någon göra något åt. Kan det verkligen vara ekonomiskt rimligt att fortsätta med det? Låt oss titta på hur en annons i bilbilagan kan fungera. En enkel matematisk övning för att visa hur knäppt det är:
Varje vecka så kommer DN motor ut, fylld av bilhandlarnas delsubventionerade annonser. Den har ca 360.000 läsare, hälften av dem är bilägare (180.000). 30% av dem (54.000) bor i Stockholm (inom bilhandlarens upptagningsområde). 17% av dem kommer statistiskt att köpa en ny bil i år (9.180 stycken). Av dessa återstår 765 som statistiskt kommer att köpa en ny bil denna månad. Hela 191 av dem kommer att köpa denna vecka. Om vi tänker oss ett bilmärke med en marknadsandel kring 3% (det finns några märken här) så kommer ungefär 6 personer köpa just detta bilmärke… Och alla dessa…erh… sex (6!) potentiella köpare bearbetas varje vecka av subventionerade annonser i DN motor. Detta är idiotiskt. (Experimentet blir ännu ”roligare” om vi gör samma matematik utanför Stockholm.)
Kanske skulle man kunna göra något smartare av pengarna? Jo det är klart att man skulle kunna. Något som har en mänsklig chans att sälja en bil effektivare till exempel. Något som inte spolar ner kommunikationsbudgeten i toaletten.
Ok, vems är felet?
I andra branscher premieras nytänkande, i bilbranschen premieras “bilerfarenhet”. Man rekryterar i princip uteslutande ur sin egen bransch. Förmodad anledning är att cementera hopplösa system och strategier som beskrivet ovan?
För övrigt tycker jag att man borde lyssna på Ingvar Kamprads råd angående Saab. Killen är ett geni. På riktigt.
(Kanske han skulle kunna jobba som konsult åt bilbranschen? Nej just det… det går ju inte… han ”saknar ju bilerfarenhet”.)
/Patrick
Additional comments powered by BackType
